Fota barn i skuggan (det blir bättre bilder)

Jag minns en mening jag faktiskt utbrustit: ”Nej, nu gick solen i moln, vi får ta bilderna sen.” Det är länge sedan nu.

Bilder tagna i starkt solljus är de svårast att ta. Barn är mjuka och solens ljus är hårt. Det ger fula skuggor och utfrätta detaljer.

Leta upp skuggan i stället. Det är inte mörkt i skuggan, du bara upplever det som så jämfört med att vara i solen. I stället är ljuset mjukt och fint.

På stranden kan instinkten vara att fota med solen lysande på barnet. Hitta i stället skuggan.
På stranden kan instinkten vara att fota med solen lysande på barnet. Hitta i stället skuggan.

Att fota i skuggan har även fördelen att det är bra för barnet. Hon kan röra sig friare och du kan ta av skyddande kläder och mössor en stund.

Många fotografer söker det som kallas ”Öppen skugga”. Precis i kanten mellan där solen lyser och där skuggan finns. Sätt barnet i skuggan och vänd henne mot ljuset.

Med direkt solljus får du kämpa mot:

SolljusHårda och mörka skuggor. I synnerhet i ansiktet ser det tråkigt ut.

Utfrätta detaljer. Där solen träffar kan stora områden i bilden fräta ut till helt vitt. I synnerhet i vita plagg eller blont hår.

Kisande. Barn gillar ju inte direkt solljus, så de grimaserar.

Reflexskärm hjälper till

En reflexskärm studsar ljuset dit det inte når. Perfekt för mer balanserade bilder.

Har du märkt att ibland när du fotograferar blir ena sidan av ansiktet väldigt mörkt? Eller så blir det mörkt under ögonen? Eller kanske hela ansiktet blir mörkt när barnet står med ryggen mot ett fönster. Då behöver du en reflexskärm för att studsa tillbaka ljuset och få ett mer jämnt ljus.

Utan reflexskärm - Fönsterljuset faller fint. Men den sidan som är vänd mot mig som fotograf blir kontrastig och mörk. Med reflexskärm - Nu blir det ett mer balanserat ljus. Detaljerna i sidan vänd mot mig kommer fram, särskilt i håret. Bonusen är även att reflexskärmen skapar ett fint blänk i kanten på ögat.
Utan reflexskärm – Fönsterljuset faller fint. Men den sidan som är vänd mot mig som fotograf blir kontrastig och mörk.
Med reflexskärm – Nu blir det ett mer balanserat ljus. Detaljerna i sidan vänd mot mig kommer fram, särskilt i håret. Bonusen är även att reflexskärmen skapar ett fint blänk i kanten på ögat.

rft03_lReflexskärmar kostar några hundralappar och har ofta en vit och en silvrig sida. Äkta skärmar ser förstås proffsigt ut. Men det är egentligen väldigt lätt att göra en själv. Det kan vara något så enkelt som ett stort vitt papper i A2 och uppåt. Frigolitskivor går även bra. En mer kraftfull silvrig skärm kan du efterlikna genom att vira metallfolie runt en kartongskiva.

Det viktigaste att börja med är att verkligen titta på bilderna. Var är ljuset och var är det mer skugga än du önskar. Vinkla sedan skärmen så den reflekterar upp ljus i det skuggiga området.

Med lite träning går det att hålla skärmen själv men ibland är det skönt med en partner som håller.

En riktig reflexskärm kostar några hundralappar. Den är lätt att svänga och hålla med en hand. Och den fälls ihop efteråt.
En riktig reflexskärm kostar några hundralappar. Den är lätt att svänga och hålla med en hand. Och den fälls ihop efteråt.

Fördjupat: Min vän David Brohede har gjort ett videoklipp om reflexskärm.

[vimeo 109911081]

Fotografera de allra första stegen

Det viktigaste är att vara beredd. Helt plötsligt händer det!

De första stegen är något du vill vara med om på riktigt. Det är även roligt att ha dem på bild. Det behöver inte vara de allra första stegen men det är kul att ha med försöken; de vingliga stegen och sedan den självklara gången.

UV-filter skruvas längst fram på objektivet och skyddar det även utan lock.
UV-filter skruvas längst fram på objektivet och skyddar det även utan lock.

För att vara beredd får du ha kameran framme på ett bord och inte nerstoppad i en kameraväska. Du kan välja att ha UV-filter som skydd på linsen i stället för linslock, då är det bara att trycka på ­on-knappen och ta bilderna.

För att kunna vara närvarande när du tar kort kan du fota med displayen på och sträcka ut den andra handen som hjälp. Testa även att fota från höften, det kan bli riktigt bra och annorlunda vinklar!

Komponera om med färdiginställd skärpa

Allt som är viktigt ska inte vara i mitten. Det är bara kameran som lurar dig till det.

Kameran försöker räkna ut var i bilden du vill ha fokus. Vilket oftast är det som är närmast och i mitten. Instinkten hos nya fotografer är att vara följsam med det och sikta med motivet precis mitt i centrum. Det kan ge tråkiga och odynamiska bilder.

Det vanligaste kompositionsknepet är att lägga det mest intressanta på andra ställen i bildytan. Därför sker avtrycket i två steg. När du trycker ner knappen halvvägs låser sig skärpan. När du trycker ner helt tas bilden. Däremellan kan du flytta kameran för att komponera om bilden.

Jag sätter skärpan på det viktigaste genom att ha det i mitten. Sedan flyttar jag kameran innan jag trycker av. Kompositionen ändrar bilden från ”en bild på ett barn som sitter” till ”en bild på ett barn som tittar ut.”
Jag sätter skärpan på det viktigaste genom att ha det i mitten. Sedan flyttar jag kameran innan jag trycker av. Kompositionen ändrar bilden från ”en bild på ett barn som sitter” till ”en bild på ett barn som tittar ut.”

Pröva så här:

  1. Sikta mitt i ditt motiv.
  2. Tryck ner knappen halvvägs tills kameran signalerar att skärpan är låst – ofta med ett ljud och ett blink som visar var i bilden skärpan finns.
  3. Flytta kameran i sidled tills du hittar den ­komposition du vill ha.
  4. Tryck av.

Jag fotar så jämt. För den som tittar på mig ser det ut som jag viftar med kameran när jag låser skärpan, flyttar snabbt och tar bilden.

Tekniken kan även användas när du vill ha skärpan på en exakt plats i bilden, exempelvis i ögonen.

Det du ska komma ihåg är att varken du eller motivet får flytta sig i djupled. Skärpan är mätt på ett avstånd. Om du lutar dig framåt en decimeter flyttar sig skärpan dit också. Så om du behöver gå närmare eller om motivet ändrar plats måste du släppa upp knappen och fånga skärpan på nytt.

Jag har lämnat mer luft till höger genom att flytta kameran lite direkt efter att jag låst skärpan och innan jag knäpper av. Det ger bilden mer dynamik och du ser vart Vilgot är på väg med sin nya väska.
Jag har lämnat mer luft till höger genom att flytta kameran lite direkt efter att jag låst skärpan och innan jag knäpper av. Det ger bilden mer dynamik och du ser vart Vilgot är på väg med sin nya väska.

Kläder för att få fram barnet på bild

Jag tycker att ditt barn oftast ska vara huvudpersonen i bilden. Inte de nya, fina kläderna. Kläderna berättar en historia de med men viktigast är barnet.

Ett bra tips för att få fram ditt barn är att välja ­kläder som är neutrala. Det kan vara enfärgade plagg som ditt barn tycker om. Satsa på att ha en färg på barnet eller högst två, till exempel blå jeans och en vit t-shirt för att få ett lugn i bilden. Personligen gillar jag vita kläder då de ger en ljus, positiv känsla för mig. Testa dig fram vad du gillar.

Kläderna har en annan färg än bakgrunden och då syns barnen bättre.
Kläderna har en annan färg än bakgrunden och då syns barnen bättre.

Tänk på att ”less is more” och låta barnets ­minspel, kloka blick eller kladdiga mun ta fokus från ­kläderna.

Det finns undantag från enkelheten. När kläderna är en del av berättelsen. Ibland är det viktigt att betona mormors randiga stickade kofta i fyra olika färger som ditt barn fått. Låt då det bli en sådan bild. Om ditt barn exempelvis har en prickig tröja och randiga byxor som hon älskar att bära ska du givetvis fokusera på det, eftersom de kläderna är en del av hennes personlighet.

Innan du går genom igenom klädvalet kan du även fundera över vilken bakgrund barnet kommer att fotograferas mot. Är det en mörk bakgrund smälter mörka kläder som djupblå jeans lätt in i ­bakgrunden och ”försvinner”.

Använd tyger i bakgrunden på barnbilder

Det är stökigt hemma. Leksaker ligger på golvet, klädhögen med tvätt når snart taket och det är grått februariväder ute. Det är dags för en ny miljö!

Tyger1

Jag tycker att tyger med mönster och färger ger glada färgklickar och fina bakgrunder i bilderna. Du kan få fram en sommaräng med blommor eller en stad med människor och hus. Ibland kanske ett enfärgat tyg passar bäst.

Färgen på tyget ger en blå, lugn stämning. De vita prickarna ger en lekfullhet åt bilden. Och borta är stöket i bakgrunden.
Färgen på tyget ger en blå, lugn stämning. De vita prickarna ger en lekfullhet åt bilden. Och borta är stöket i bakgrunden.

Hitta en ljus plats hemma. Sätt ditt barn med ansiktet riktat mot ljuset från fönstret. Ställ ett klädställ bakom ditt barn. Om du inte har en ställning hemma kan du köpa en i närmaste varuhus. Köp sedan klämmor i en järnhandel och olika tyger som du tycker om. Gärna i stretchtyg (bomull och elastan) för då blir de inte skrynkliga så lätt.

Du väljer själv hur nära du vill att bakgrunden är. Testa dig fram om du tycker den ska vara nära ditt barn eller om den ska skymta längre bort i bilden.

Du kan även hänga upp barnets favoritfilt, ett överkast eller en matta. Se vad ni hittar för tyger.

Låt en vän fota er ibland

Ert barn är i fokus och det är självklart och naturligt. Men kom ihåg att vara med själv ibland.

Låt en vän fånga de där stunderna då ni är ute och går på gräsmattan. När ni myser i soffan. Eller när filuren åker rutschkana, kramar era händer och skrattar högt.

De bilderna vill du ha sen.

van1van2van3

Glöm inte selfies

Ditt barn är inte ensamt, ni är (minst) två. Så glöm inte att vända kameran mot er båda ibland.

Det är lättare med en mobilkamera men absolut inte omöjligt med en systemkamera utsträkt på rak arm. Du kan även lägga kameran på ett bord och ställa in 10 sekunders fördröjning. Eller använd instrumentbrädan i bilen.

Jag har även upptäckt att just min son tycker det är en väldigt rolig lek. ­Bilderna blir så roliga att jag sällan kan hålla mig för skratt. Och det smittar vidare otroligt lätt.

Om du inte vill hålla i kameran kan du testa att fota rakt in i spegeln.

Det kanske inte blir bilder med perfekt komposition, men det blir fantastiska bilder ändå.

Glöm inte bort att samma knep för att få snygga bilder även gäller mobilen. Tänk på fönsterljuset, bakgrunden och ögonglittret.

Om du, precis som jag, låter ditt barn använda din mobil eller kamera så tillåt henne att ta egna selfies. Barn lär sig hur kameran fungerar innan du vet ordet av och bilderna brukar bli vansinnigt underhållande och spontana.

Bildserier – nöj dig inte med en bild

Se till att du kan ta många bilder i snabb serie. Inte bara för att få den bästa bilden utan för att få en hel berättelse.

bildserie
Menyalternativet för att slå om till bildserie ser likadant ut på alla kameror. På samma ställe hittar du även möjlighet att fota med fördröjning. Så du kan trycka av och springa in i bild.

Vad jag tycker det är härligt med minspel! Inte bara ett kameraleende utan äkta känslor. Det är ju dem du vill fånga.

Du vill fånga olika uttryck i ditt barns ansikte. Förvåning, tankfullhet, butterhet och glädjetjut. Uttrycket kan ändra sig på mindre än en sekund. Det gäller att vara beredd och ha kameran inställd på bildserie.

En bild på ditt barn som gör en grimas kanske inte är något du sätter upp ­enskilt på väggen. Men i en bildserie med flera bilder som berättar en historia kan den finna sin plats.

Barnets första hallon. Han tittar på hallonet, ögonbrynen är höjda och munnen är lite öppen. Sen klämmer han till lite för hårt på bäret så det mosas i hans hand. Usch, han rynkar på näsan. Men en liten bit hamnar i munnen. Det är surt och munnen dras ihop, bara för att sedan spricka upp i ett stort leende.

Öppna paket. Slå in en leksak. Låt barnet försöka öppna presenten. Han drar i pappret och tuggar på kanterna lite bekymrat. Sedan hittar han snöret och leker glatt med det. Du hjälper honom med pappret och till sin stora förvåning ser han att hans nalle ligger i paketet.

Kasta en boll. Släng upp en boll i luften. Nicka den och få ett skratt tillbaka. Göm den under tröjan och fråga vart den tog vägen. Han ser fundersam ut till en början men ser sedan en stor mage under din tröja och går fram till dig med stor övertygelse.

Kallt och varmt fixas med vitbalansen

Bilder kan bli kalla blå eller varma orange. Och du kan rätta till det.

Efter det första testet upptäcker jag på displayen att bilden blir väldigt kall. Jag ställer om kameran på vitbalans skugga. Dock temporärt. När jag byter miljö testar jag med auto igen.
Efter det första testet upptäcker jag på displayen att bilden blir väldigt kall. Jag ställer om kameran på vitbalans skugga. Dock temporärt. När jag byter miljö testar jag med auto igen.
Genom att ställa Vitbalans på det som bäst matchar det ljus du befinner dig i får du bildens färger mer naturliga. Det behövs dock bara om kameran misslyckas med sin automatik.
Genom att ställa Vitbalans på det som bäst matchar det ljus du befinner dig i får du bildens färger mer naturliga. Det behövs dock bara om kameran misslyckas med sin automatik.

I skuggan kan kameran ge kalla, blå bilder. I synner­het om solen skiner in lite någonstans i bildens ytterkanter.

Motsvarande kan hända inomhus men då blir ­bilden varmt orange.

Det är naturligt, för egentligen är ljus färgat varmt eller kallt. Kameran balanserar för det när bilden tas med så kallad ”automatisk vitbalans”.

När kamerans automatik blir förvirrad blir balansen fel och bilden får en varm eller en kall ton. Du löser det genom att temporärt ställa om från Automatisk vitbalans till exempelvis Skugga eller Glödlampsljus. Då blir resultatet mer neutralt.

Tänk på att du inte alltid behöver ha ”rätt” inställning på kameran. Vitbalansen är en inställning du kan kosta på dig några bilder att leka med. Värme och kyla kan ju förändra bildens känsla.

Syskonfotografering som lyckas

När syskonen är i olika åldrar kan det vara en utmaning att fota dem samtidigt. Treåringen vill springa samtidigt som din bebis glatt ligger still.

För att lyckas är det bra att komma ihåg att det är svårt och svettigt men inte omöjligt. Förbered det som går med att tänka ut en bra plats som är ljus och ta fram filtar, kuddar, kläder och leksaker.

Om ditt äldre barn sätter sig i en fåtölj med en kudde vid varje sida har du en bra plats att börja på. Hon kan känna sig stor som håller i bebisen själv. Du kan variera med att fota när de ligger på rygg på golvet och du står över dem. Då hamnar fokus på din bebis och storasysters omfamning.

Lillasyster ligger på rygg på filten i saccosäcken och storasyster passar på att krypa ner och ge en puss. Nu hamnar de i samma nivå och det uppstår en närhet i bilden.
Lillasyster ligger på rygg på filten i saccosäcken och storasyster passar på att krypa ner och ge en puss. Nu hamnar de i samma nivå och det uppstår en närhet i bilden.

Du kan även använda en säng eller en saccosäck med ett vitt överkast. Låt din bebis ligga på magen eller på sidan och storasyster ligga på magen. För att det ska vara kul för storasyster kanske du har gömt favoritgosedjuret under täcket som hon kan leta efter. Eller sjunga deras favoritsång med stor inlevelse, det brukar fånga deras intresse.

Ta många pauser så ska du se att du lyckas!


Fördjupat: Min vän Juliana Wiklund har ett videoavsnitt där hon lockar barn till gemensam lek och nyfikenhet.

[vimeo 111522239]

 

Rätt kameraläge hjälper dina barnbilder

Din kamera fixar en välexponerad bild i nästan alla lägen du kan ställa den i.

Kameran mäter upp ljuset och såvida den inte misslyckas med det blir bilden lagom – varken för mörk eller för ljus

De flesta kameramärken har en skala med färdiga lägen som porträtt, närbild och landskap. De avslutas med ett standardläge som är gröntmarkerat.

kamerarattOvanför grönt finns mer ”professionella” lägen. P, Tv (eller S), Av och M. Även på dessa lägen hjälper  kameran till att få en lagom ljus och skarp bild. Endast M är helt manuellt. Där får du ingen hjälp.

Finessen med att välja ett läge är att du kan påverka mer. Du kan bestämma en sak som är viktig din bild. Exempelvis när du vill frysa en snabb rörelse eller få ­suddigast möjliga bakgrund.

Kameran utgår från ditt val och använder sin automatik till resten för bästa möjliga bild.

P. Kameran är helt automatisk och försöker ta en bild med lagom skärpedjup utan att bakgrunden blir alltför suddig. Bilden tas även tillräckligt snabbt för att den med darriga händer inte ska få oskarpa bilder. Men om motivet rör sig fort blir det suddigt.

Tv. Nu kan du styra slutar­tiden med kamerans ratt, som ofta sitter vid avtryckaren. Det avgör hur fort bilden tas. Värdet syns i bråkdel av sekunder. 500 betyder alltså 1/500 sekund. Det kan behövas när barn springer.

Snabbare slutartid. På P-läget siktar kamerans automatik på en slutartid runt 1/60 sekund. Lagom för stillastående personer. Som du ser är bakgrunden skarp. Men när Vilgot hoppar går det så fort att jag måste välja Tv-läget och sätta på slutartid 1/500 sekund.
Snabbare slutartid. På P-läget siktar kamerans automatik på en slutartid runt 1/60 sekund. Lagom för stillastående personer. Som du ser är bakgrunden skarp. Men när Vilgot hoppar går det så fort att jag måste välja Tv-läget och sätta på slutartid 1/500 sekund.

Av. Nu kan du välja bländare. Det styr ljusinsläppet i objektivet. Mycket eller lite ljus på en gång. Rent bildmässigt avgör det skärpedjupet. Ett lågt värde släpper in mycket ljus och ger även suddig bakgrund.

Större bländartal. Jag gillar kontroll på skärpedjupet och därför står min kamera nästan alltid på Av-läget. Då kan jag reglera hur suddig bakgrunden blir. Notera att allt på samma avstånd från kameran blir lika skarpt. Även leksakerna i bidens vänsterkant.
Större bländartal. Jag gillar kontroll på skärpedjupet och därför står min kamera nästan alltid på Av-läget. Då kan jag reglera hur suddig bakgrunden blir. Notera att allt på samma avstånd från kameran blir lika skarpt. Även leksakerna i bildens vänsterkant.